Har varit en del i kontakt med akutpsyk den här veckan och orkar väl inte riktigt förklara allt just nu. Men i förra veckan (torsdags) så skar det sig rejält mellan mig och min terapeut via telefon. Jag bröt ihop och hon bar sig fruktansvärt oprofessionellt åt. Under en längre tid så har mitt förtroende för henne rasat mer och mer, och i torsdags så brast det totalt. Hon avbokade tiden jag skulle haft i måndags (och som jag verkligen verkligen behövde) och bokade in mig nu på måndag. En tid jag inte vill ha, då jag inte vill träffa fittan något mer. Men hjälp behövde jag på stört, just därför har det varit en del besök på akuten och en del telefonsamtal sedan dess.
I alla fall. Idag ringde en god vän till mig till min psykmottagning för att kolla av läget lite. Hon ringde också upp min terapeut. Terapeuten ringde sedan mig: "Jag får en massa lappar och telefonsamtal här, vad ääär det som hääänder?". Redan där blev jag arg, för hon vet sedan i torsdags att jag mår piss och behöver akut hjälp och det upplyste jag henne om IGEN. "Du har ju en läkartid den 27/10, mer akut än så kan vi inte ordna här". Och här kom det roligaste/mest tragiska av allt... och egentligen det enda jag tänkte skriva i det här inlägget, hehe:
- Och hur överlever jag till den 27/10?, frågade jag.
- Vaddå "hur du överlever" (lät mycket sarkastisk) tills dess... tror du det finns någon speciell manual just för det eller?
Det var alltså MIN TERAPEUT jag pratade med. Hon som ska hjälpa och finnas där.
- Du borde gå till läkaren på den tid du fått och så har vi en tid på måndag, upplyste hon mig om väldigt strängt.
- Men jag tänker inte komma till dig, jag vill ha en ny samtalskontakt för jag känner inget förtroende för dig längre!, skrek jag nästan.
- Vad braaaa att du sade det (lät väldigt glad och uppmuntrande), för då kan jag ju boka av alla våra tider.
Ingenting, NADA, om vad som kändes fel, ingenting. Hon är helt enkelt glad för att bli av med mig.
Just nu vet mitt hat inga gränser.
- Du får ju ta emot den hjälp som du får.
- Jag FÅR JU INGEN!
- Jasssåååå? Fåååår du iiiiingen? Nähä, nä men dåså. (hånfullt)
Jag bara hatar så mycket just nu. Vad ska jag göra nu liksom?
6 som bryr sig:
FY FAN! Vad är det för en jävla idiot till terapeut? Om en patient inte har förtroende för en behandlare, borde då inte behandlaren försöka göra något vettigt åt det istället för att bete sig som en jävla idiot?
Vet inte vad jag ska säga. Mer än :(.
Styrkekram!
helt fruktansvärt.
har också mött terapeut som var oproffessionell. det är omöjligt att laga.
Näe! Så ska det då inte gå till! Vilken jävla människa!
MEN låt henne inte ta din energi. Fokusera på att få en annan kontakt och ge dig inte.
Fy vad oproffsigt. Jag hade en terapeut som satt och grät när jag sa att jag inte orkar leva mer. Men henne fick jag tack och lov byta bort. Men som din beter sig. Fruktanstvärt oproffsigt. Hoppas verkligen du får hjälp innan 27, mår man åthelvete så behöver man hjälpen snarast.
Ta hand om dig!
Charly: Det värsta är ju att allt började så bra och att jag från början hade sådant förtroende för henne. Jag började öppna upp mig och då plötsligt så bara vände hon... blev liksom som en annan människa. Just nu är jag mer ledsen än arg. :´(
Liten Truls: Nä, det här går aldrig att reparera... Men enhetschefen har nu fått veta och det skulle fixas en ny kontakt åt mig... hoppas det går fort!
Aprikos: Jag försöker. Jag har inte gjort något fel i det här, så jag försöker att inte ta åt mig för mycket. Det är hon som är idioten. Det är hon som ska föreställa professionell. Jag har sovit gott inatt, det hoppas jag att hon INTE gjort... muhahaha... ;) MEN, ledsen är jag. Mest för att jag faktiskt berättat saker för henne... i förtroende. Och så är hon såhär. :(
Lina: Terapeuten är ju där för att stötta DIG, inte tvärtom... Skumt! Förstår att du bytte! Och min sk terapeut är också struken nu. Synd att det finns så många idioter i psykvården. Man ska vara glad om man hittar någon alls som kan hjälpa en...
---
Tack för era fina kommentarer! Underbart att känna sig stöttad i allt det här jävliga! Ni hjälper mig att känna mig mindre ensam... Tack! <3
Psykvården i ett nötskal. Fy fan alltså, det är allt jag kan komma på att skriva just nu! Skickar varma kramar till dig!
Skicka en kommentar